AceOfCoins

Hoho
Jag är återigen inne i nån form av identitetskris.
Är mest fråga; "Vad ska jag göra efter gymnasiet?" eller "Efter IB" är nog mer exakt.
Jag har inget speciellt intresse, ingen speciel talang, orealistiska ambitioner och ingen direkt motivation.
Detta får mig säkerligen att låta som en pessimist, men så är inte fallet, jag bara ser mitt jag på det här sättet.
Dock så fick jag nyss en sådan där känsla man fick som barn, när man ser eller hör något som gör så att man tänker "Det där vill jag bli!". Denna händelse var Speed Grapher. När jag såg ett av de tjugofyra avsnitten fick jag inspiration att vilja bli en form av fotograf, på slagfält. Dessa fotografer proträtterades som levende historie lagrare, som riskerar sitt liv med varje bild för att historien skall kommas ihåg. Dock är det ett relativt hemskt yrke, av uppenbara anledningar, till exempel att yrket är beroende av krig.
Troligtvis kommer den här känslan att dö ut inom kort.
Fast den är skön så länge den varar.
Om jag bara kunde ha en sådan känsla en lång tid, en livstid. För att bryta den enormt tråkiga seriositeten i den här texten; gummi gummi slev mos trosor.