Släkten och andras vänner

Då har min kära far fyllt 50
Enligt tradition blir det alltid en stor fest då någon når ett tiotal.
Två dagars festande, först familj, sedan mina föräldrars vänner. Dag två gav mig redan på torsdagen rysningar...

Kan väl börja med dag ett, då släkten anlände. Det första jag märkte var att de flesta i mim släkt är en sak; knubbiga. Har ingen anning varför. Dock så slank jag iväg för att fira Cs födelsedag, dock så blev kvällen på Bongo rätt, lam, tror jag det heter i folkmun.

Dag två då, här var det mer...intressant. Försökta både plugga och jobba lite med min hobby, dock utan större framgångar, sedan anlände gästerna. Enbart vänner till mina föräldrar, alla golfare, alla antingen chefer eller väldigt högt betalda, de flesta utan högre utbildning. Nu som stor pojke kunde jag enbart se ned på dem, de festade med alkohol, dålig musik, snuskiga skämt och en och annan cigarett. Som sagt var hela den här skaran människor väldigt välmående, rika eller halvrika. Dock, så fick jag så klart prata med denna underbara hop, och ingen, och jag menar ingen, av dem jag pratade hade mer än högstadieutbildning. Jag är medveten om att det var annorlunda på deras tid, men jag kunde ändå inte släppa det. Det var dock inte detta som ledde till detta inlägg, utan vad de sade om migsjälv. Alla, och återigen, alla, frågade alltid först; om min skolgång, sedan; vad jag skulle göra senare, sedan; de kände någon som hade fått ett jättebra jobb pga IB eller liknande och till sist, dock under relativt kraftig berusning; hur man får "brudar. Varför man skall lyssna på 40-50 år gamla människor som stinker av rom och öl om hur man skall hitta sig en partner kan ju disskuteras. Fast här såg jag ju dock sambandet, består livet av två saker; pengar och det motsatta könet? Självklart så vill jag inte att det skall ens vara i närheten av något sådant, fast, jag trodde en gång i tiden på att det fanns någon form av magi i världen, att rättvisa fanns på något sätt och att "goda" handlingar är de bästa. De tankarna multnade när jag såg mer av världen, så varför inte resten av min livssyn?

Hepp, tillbaka till pluggandet, måste säkra mig en framtid på pappret.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0