Tread lightly, Mill

Jag är en anning frustrerad på de människor som inte insett att deras ben finns till för en anledning.
Två scenarion kom upp denna dag:
Ett, de långsamma och "breda" personerna i korridorerna. Stressa behövs inte, men vi tycks ha glömt effektivitet, hastighet och iaktagelseförmåga någonstans vid korsningen av lathet och blänkande objekt på marken.
Två, löpband. LÖP-BAND. Löpning på ett band. De är inte till för att gå på i trettio minuter.
Visst så kan det finnas folk som anser att löpbandet är roligare.
Visst kan det finnas folk som har problem med leder och måste gå.
Dock visar jag ändå långfinget åt er.
Åt helvete med er era långsamma jävlar.

Som en annan notis, jag har slösat bort cirkus 350 kronor på mat och fika sedan den här veckan började.
Lyx är ett farligt ting, kan lät fastna i "det".

Som sista ord: manin är kvar. Mitt humör hoppar som siamesiska tvillingar som är gravida och har mens samtidigt, fast det tar ca 1-2 dagar mellan nere och uppe, inget mellanting.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0